Minnets makt

Julia Korkman: Minnets makt. Berättelser från rättssalen.

Schildts & Söderströms, 2022, 335 s (finns också som E-bok)

“I don’t remember, I don’t recall, I got no memory of anything at all”, sjunger Peter Gabriel på sitt tredje soloalbum och illustrerar samtidigt temat för Julia Korkmans bästsäljande bok Minnets makt.

Boken är just så bra som recensionerna gjort gällande och förtjänar att läsas av alla, inte minst av dem som är intresserade av deckare, rättegångar, rättsskipning och minnets godtycklighet. Via rättsfall ur historien och samtiden visar Korkman på problem som kan uppstå vid förhör, vittnesmål och rättegångar. Inte sällan blir jag som läsare upprörd över alla felaktigheter som begåtts vid förhör av barn, bedömning av vittnens trovärdighet och brottsoffers beteende eller polisens undersökningsmetoder.

Som väl är visar Korkman också på hur rättsskipandet kan ta lärdom av begångna misstag och genom nya och förbättrade metoder upprätta sitt ibland något skamfilade rykte. Ett samhälle som inte kan lita på sina rättsinstanser riskerar falla offer för allt mera godtyckliga ”lösningar” serverade via självutnämnda experter på sociala medier, gator och torg. Ett rättsfall som nämns i boken, och som Korkman kommenterat i pressen, har fått ny aktualitet i och med nya vittnesmål i fallet Anneli Auer. Barn till Auer tog nyligen tillbaka de vittnesmål som fick henne dömd, misstänkt för sexualbrott.

Både boken och författaren är utmärkta exempel på hur man kan popularisera samhällsrelevant forskning på ett språkligt levande och innehållsmässigt intressant sätt.

Jani Edström