Vishet i tanke och handling

Boris Salo

Vishet i tanke och handling - Praktisk idéhistoria för tro och liv utifrån grekisk och judisk livssyn

ViBoSa 2024, 231 s

Boris Salos bok Vishet i tanke och handling handlar om hur kristendomen påverkats av judendomen och det hellenistiska tänkandet och vilka konsekvenser det har för tro och liv idag. Salo börjar med att beskriva de judiska och grekiska särdragen i livssyn, människosyn, gudssyn, tankesätt och språkliga uttryck. Därefter presenterar han konsekvenser för tro och liv idag.

Salo säger sig vilja ”visa vad en ökad insikt om den kristna trons judiska rötter kan betyda för tro och liv i en ’grekisk’, västerländsk tillvaro” (14). Salo har således tagit åt sig en mycket ambitiös uppgift, som resulterat i en faktaspäckad bok med föredömligt välstrukturerad innehållsförteckning och diger källförteckning.

Fakta och funderingar

I förordet skriver Salo att han vill ”lyfta fram både fakta och funderingar”.

I fråga om fakta behärskar Salo av förståeliga skäl det judiska tankesättet och de judiska skrifterna bättre än det filosofiska tänkandet. Den filosofiska, ”grekiska” delarna av boken hade varit mera trovärdiga om det funnits åtminstone en filosof bland de teologiska forskare och präster som fått kommentera boken. Också den litteratur Salo använt sig av är övervägande teologisk.

Eftersom boken inte ska betraktas som en vetenskaplig avhandling står det Salo fritt att lyfta fram det han tycker att är intressant och relevant och att dra de slutsatser han vill. Han jämför det judiska och det grekiska tänkandet och menar att kristendomen skulle ha varit/vara annorlunda (sundare, rättare) om den inte skulle vara så ”grekisk”. Salo lyfter fram den judiska betoningen av funktion, dynamik, ”hjärta” och berättelser och konstaterar att förståelse för kristendomens judiska arv är berikande (180).

”När man börjar se på skeendet i vår kultur och kristenhet med de judiska och grekiska glasögonen, ser man de två sätten att relatera till livet vart man än ser” (176). Man märker att Salo har de judiska och grekiska glasögonen på sig. Ibland kändes perspektivet ensidigt eftersom kristendomen under de 2000 år sedan antiken och Jesu tid har formats av många andra faktorer också.

Lättillgängligt?

Kan man säga att Salos strävan att ”på ett lättillgängligt sätt lyfta fram både fakta och funderingar” förverkligas?

Ja. Bokens exempel, anekdoter och enskilda meningar och stycken är både intressanta och lätta att ta till sig. Salo beskriver tydligt vad han anser om allt från grekernas vilja att definiera begrepp (tanke) till jordfästningstal och andeutdrivning (liv). Och, ja, det är lätt att se att Salo föredrar det judiska tankesättet framom det grekiska.

Nej. Det är inte lätt att hitta en konsekvent och tydlig röd tråd. Bokens läsbarhet skulle vara lättare om Salo skulle ha begränsat antalet tankar, tänkare och egna funderingar.

Sammanfattningsvis kan man säga att Salo till en del lyckats med avsikten att ”visa vad en ökad insikt om den kristna trons judiska rötter kan betyda för tro och liv i en ’grekisk’, västerländsk tillvaro”. Läsaren gör dock klokt i att hålla i minnet att Salos bok är ”undersökande till sin karaktär” och till stor del består av Salos egna funderingar då det gäller slutsatser, betoningar och val av fakta som lyfts fram.

Helena Salenius