Konfirmation i förändringens tid
Den här artikeln är en del av en serie, som både till struktur och innehåll grundar sig på Konfirmation i förändringens tid -En rapport om konfirmander och ledare 2007–2022, från Svenska kyrkan (- Svenska kyrkans enhet för forskning och analys). I forskningsrapporten analyseras konfirmandarbetet ur ett mångvetenskapligt perspektiv. Rapporten är redigerad av Sara Fransson och bygger bland annat på den europeiska enkätundersökningen om konfirmandarbete. Syftet är att identifiera nya kunskapsluckor, resa frågor för framtida forskning och att bidra till samtal om konfirmationens roll i att forma morgondagens kyrka.
Den aktuella och tankeväckande kunskap som rapporten ger är relevant för alla som arbetar med konfirmander. Därför ger Nyckeln rapporten så stort utrymme!
TEXT & FOTO: Helena Salenius
Konfirmation i förändringens tid grundar sig på en omfattande och återkommande europeisk enkätundersökning. Rapporten och den finska motsvarigheten är intressanta för alla som arbetar med konfirmander!
Den europeiska undersökningen om konfirmandarbete
Den europeiska enkätundersökningen om konfirmandarbetet har genomförts tre gånger: 2007/2008, 2012/2013 och 2021/2022. I enkätundersökningen 2021/ 2022 deltog sammanlagt tio europeiska länder. Finlands evangelisk-lutherska kyrka deltog också. Ett speciellt tack till Esbo svenska församling, Grankulla svenska församling, Johannes församling, Kvevlax församling och Åbo svenska församling, som deltog som representanter för Borgå stift!
Helhetsrapporten publicerades i Berlin i mars 2024. Konfirmation i förändringens tid bygger på resultaten för Sverige medan resultaten för Finlands del torde publiceras hösten 2024.
De lyft som görs i den här artikelserien är valda för att de på ett eller annat sätt är intressanta också ur finländsk synvinkel. Då det är möjligt kommenteras också situationen i Finland som jämförelse. Konfirmandarbetet och dess förutsättningar är på många sätt olika i Finland och Sverige, men vissa trender verkar komma till Finland med viss fördröjning. Vi i Finland har därför mycket att lära av konfirmandarbetet i Sverige även om verkligheten där är en annan.
Konfirmandernas antal minskar
En trend som stämmer både för Sverige och Finland är att konfirmandernas antal minskar. Rapporten pekar på flera faktorer som ligger bakom den här trenden.
En faktor är sekulariseringen, vilket innebär att det religiösa får mindre betydelse i samhället och i människors liv. På det samhälleliga planet är följderna av sekularisering tydliga i skolvärlden där religiösa traditioner ofta diskuteras och ifrågasätts. På det individuella planet innebär sekularisering att det religiösa blir mindre viktigt för den enskilda människan, medan det individuella självförverkligandet och egna val får större betydelse. Många unga idag tänker att den eventuella framtida gudsrelationen är ett personligt val, som konfirmandtiden ska ge ett slags ”beslutsunderlag” för. En allt större andel av ungdomarna i en konfirmandgrupp deltar därför i konfirmandundervisning för att de vill lära sig om Gud och kristen tro, till skillnad från tidigare då traditionsargumentet vägde tyngre.
En annan trend är att dagens unga tenderar att hålla avstånd till kollektiva sammanhang som de inte känner till. Eftersom många inte socialiserats till en religiös grupp innebär det här att de religiösa gemenskaperna inte lockar.
Fritidens meningsfulla funktion
Unga idag är avvaktande till organiserat föreningsengagemang och mera intresserade av den öppna, icke-organiserade fritidsverksamheten. Många unga vill engagera sig i existentiella frågor och samhällsfrågor, men de tenderar att inte kanalisera sitt engagemang i det organiserade föreningslivet. Här syns också en skillnad mellan flickor och pojkar. Föreningsengagemang utgör en skyddande faktor för pojkar, men inte för flickor. Flickor definierar nämligen ”fritid” som den tid då de är lediga ”på riktigt”, det vill säga efter föreningsaktiviteterna. Det här kan vara värt att notera också i Finland.
I kampen om de ungas fritid är det viktigt att de unga erbjuds sådant som känns meningsfullt för dem. Tron kan vara en byggsten i att hitta mening och identitet. Som Sara Fransson uttrycker det i Konfirmation i förändringens tid: ”Ur ett religionspsykologiskt perspektiv kan människors sökande och användning av religiösa symboler, berättelser, ritualer, platser eller kyrkor skapa en existentiell meningsfullhet. De bärande elementen i livet kan då hämtas från religioner och livsåskådningar – inte minst vid identitetsbyggande och sökande efter livets mening. Livets mening blir också viktigare i en tid när ungas självuppskattade psykiska ohälsa i form av stress, oro och ångest ökar” (s. 17).