Konfirmandarbetet i Finland utgående från den europeiska konfirmandundersökningen

TEXT: Helena Salenius

Varför vill de unga delta i konfirmandundervisning och vad motiverar dem att konfirmera sig? Vilka förändringar i konfirmanders tänkande kan man se? Tror de unga på Gud och Jesus?

Den europeiska konfirmandundersökningen görs med några års mellanrum med hjälp av ett anonymt frågeformulär som ungdomarna får fylla i både i början och i slutet av konfirmandtiden.

Konfirmander från sju olika europeiska länder deltog i den nu aktuella undersökningen (2021/2022). Materialet från Finland samlades in från 172 konfirmandgrupper med sammanlagt 2896 konfirmander. Konfirmandgrupperna representerade olika delar av landet och både små och stora församlingar samt organisationer. Från Borgå stift deltog ungefär 300 konfirmander från fem församlingar, nämligen Esbo svenska församling, Grankulla svenska församling, Johannes församling i Helsingfors, Kvevlax församling och Åbo svenska församling.

En av de ledande krafterna bakom den europeiska konfirmandundersökningen är professor Henrik Simojoki, som kommer att vara en av huvudtalarna under Nordisk konfirmandledarkonferens 2025 i Åbo - EVL Plus.

Orsaker till konfirmandundervisningens popularitet

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands medlemsantal har under perioden 2000-2022 sjunkit från 85% till 65% av befolkningen. Under samma tid har andelen döpta spädbarn minskat från 89% till 64%. Med tanke på detta är det överraskande att 74% av 15-åringarna konfirmerades år 2022. Även deltagandet i konfirmandundervisning har dock minskat. År 2000 konfirmerades ännu 90% av årskullen.

Trots att deltagandet minskat är konfirmandundervisningen fortfarande populär i Finland. I rapportens kapitel om Finland, Confirmation Work in Finland, lyfter forskarna upp flera orsaker till det här: I Finland har man kontinuerligt utvecklat konfirmandarbetet så att det alltmer fokuserar på de ungas behov och utgår från deras perspektiv. Man har också beaktat sociala och kulturella förändringar och tagit till sig nya pedagogiska och didaktiska tankar. Grundtankarna för konfirmandarbetet finns i Ett stort under – Plan för konfirmandarbetet 2017, som betonar att konfirmanderna är subjekt i en ungdomsorienterad verksamhet.

“Undersökningarna visar att konfirmandlägren och hjälpledarna är de två mest betydelsefulla faktorerna för skriftskolans popularitet i Finland.”

Undersökningarna visar att konfirmandlägren och hjälpledarna är de två mest betydelsefulla faktorerna för skriftskolans popularitet i Finland. Konfirmandarbetet har också ett gott rykte bland ungdomarna och deras vårdnadshavare, som verkar ha positiva minnen från sin egen konfirmandtid.

Dopets och traditionernas betydelse har minskat

Man har undersökt konfirmandernas motiv att delta med samma frågor i undersökningarna 2007/2008, 2012/2013 och 2021/2022, vilket gör det möjligt att jämföra hur motiven förändrats under de senaste 15 åren. Det har skett intressanta förändringar över tid, men också de skillnader som man kan se i förhållande till Sverige är intressanta och relevanta.

En stor förändring och en skillnad till Sverige är att dopet som orsak att delta i konfirmationsundervisning i Finland har minskat betydligt. Endast 47% av konfirmanderna anger dopet som ett motiv att delta (2007/2008: 81% och 2012/2013: 52%), vilket troligen beror på att barndopen i Finland minskat. Nivån är nu som i de andra protestantiska länder som deltagit i undersökningen. I Sverige har dopet däremot fått en ökad betydelse, speciellt för dem som döptes som barn. I artikeln Tradition, eget val eller vänner? – Ungas förändrade motiv och förväntningar — Nyckeln kan man läsa mera om vilka motiv ungdomarna i Sverige har för att delta i konfirmandundervisning.

En annan förändring i Finland är att traditionen i familjen och släkten minskat i betydelse. I undersökningen 2021/2022 ansåg bara ungefär varannan ungdom att det hör till att bli konfirmerad i deras familj (2007/2008: 60%, 2012/2013: 44% och 2021/2022: 47%). Inte heller ser ungdomarna längre konfirmationen som en viktig milstolpe på väg in i vuxenlivet (2007/2008: 48%, 2012/2013: 40% och 2021/2022: 32%), vilket också berättar något om hur konfirmationens roll förändrats i vår kultur.

De allra viktigaste och vanligaste motiven att konfirmera sig är enligt den senaste undersökningen att få pengar och presenter (67%), att de unga vill det själva (65), att de hört att det är roligt (62%). Att ha roligt är ett starkt motiv också i Sverige, vilket man förklarat med att man både i Finland och Sverige har en omfattande och populär lägerverksamhet. I Sverige tycker ungdomarna också att det är viktigt att det är roligt, medan pengar och presenter där minskat i betydelse som motiverande faktorer.

Trosbaserade motiv som att lära sig mera om Gud och tro har minskat från 24% till 16% under de senaste 15 åren.

Förändringar i konfirmandernas tankar och tro

Då man ser till vad de unga tror i början av konfirmandtiden märker man att tron på Gud har minskat lite under åren, medan tron på Jesu uppståndelse varierat i de tre senaste europeiska konfirmandundersökningarna. Konfirmandernas tro både på Gud och Jesu uppståndelse ökade under konfirmandtiden, men skillnaderna är stora. Till exempel ökade tron på Jesu uppståndelse under konfirmandtiden år 2007/2008 med hela 18 procentenheter, medan den i den aktuella undersökningen ökade endast med 1 procentenhet. Konfirmandtidens betydelse verkar därför vara större på konfirmandernas tro på Gud än på Jesu uppståndelse.

Speciellt den nu aktuella undersökningen visar att det finns rätt stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas tro redan i början av konfirmandtiden. Under konfirmandtiden blev skillnaderna mellan könen mera markanta. I slutet av konfirmandtiden tror 45% av pojkarna på Gud, medan 38% av flickorna gör det. Samma trend gäller tro på uppståndelsen, men skillnaden var inte lika stor. En annan undersökning, nämligen den nationella självutvärderingen för konfirmander, visar att flickornas tro på kristna tro under år 2024 ökat, men att skillnaderna till pojkarna fortfarande är stor. Mera om skillnaderna mellan flickor och pojkar presenteras senare i en annan artikel.

Läs mera om konfirmandarbetet:

Konfirmation i förändringens tid, Svenska kyrkan

Nyckeln: Konfirmation i förändringens tid (8 delar)

Kirkko epävarmuuksien ajassa, Suomen evankelis-lutherilainen kirkko 2020-2023, kap. 8.5, Kyrkostyrelsen

Nyckeln: Skriftskola som utmaning och möjlighet, Sixten Ekstrand utgående från kyrkans fyraårsberättelse 2020–2023 (ovan)

Developing Confirmation Work in Europe, Confirmation Work in Finland (kap. 12), Eveliina Hellas, Jouko Porkka, Jari Pulkkinen, Kati Tervo-Niemelä and Heidi Toivanen. Undersökningens resultat har publicerats i boken Developing Confirmation Work in Europe, som kan laddas ner avgiftsfritt från nätet. Materialet och analysen gällande Finland finns i kapitel 12, Confirmation Work in Finland.