Pojkarnas tro har fortsatt att öka – följer flickorna efter?
Kati Tervo-Niemelä, Itä-Suomen yliopisto och Jouko Porkka, Diakonia-ammattikorkeakoulu har utgående från Självutvärderingen för konfirmander 2024 analyserat den skillnad mellan pojkars och flickors kristna tro som också kommit fram i flera andra undersökningar under de senaste åren.
TEXT: Helena Salenius
Resultaten från Självutvärderingen 2024 överraskade forskarna eftersom det visade sig att också flickornas engagemang gällande den kristna tron ökat och att de oftare än tidigare upplevt att konfirmationstiden hade stärkt deras kristna tro. Trots att flickornas inställning till den kristna tron har blivit mera positiv finns det fortfarande en tydlig skillnad gentemot pojkarna. Studien visar också att de mest troende unga finns i de stora städerna. Kati Tervo-Niemelä och Jouko Porkka betonar att resultaten från Självutvärdering för konfirmander är sällsynt trovärdiga, eftersom samplet är så stort och man också kan jämföra med resultaten från tidigare år.
Tervo-Niemelä och Porkka presenterar sina intressanta resultat och analyser i artikeln Poikien usko vahvistunut edelleen — seuraavatko tytöt perässä? | Uskonto, katsomus ja kasvatus. Det mest intressanta är de frågor som resultaten från olika undersökningar väcker hos forskarna. Frågorna är mycket viktiga för de sätter fingret på sådana faktorer som borde beaktas i konfirmandundervisningen.
Frågor som undersökningsresultaten väcker
Är kristendomen en ny motkultur?
Traditionellt har det varit de unga männen som varit ateister och icke-religiösa, men nu visar aktuella undersökningar att det finns mest ateister och icke-religiösa bland män i medelåldern (40–50 år). I den generationen har det icke-religiösa förhållningssättet varit ett aktivt val och en motkultur med hjälp av vilken man velat kritisera och lösgöra sig från den äldre generationens vanekristendom. Dagens unga män är däremot intresserade av kristendomen. De unga kristna upplever sig höra till en minoritet och uppfattar inte den icke-religiösa livshållningen som en motkultur.
Går de unga männens konservativa värdegrund och religiositet hand i hand?
Undersökningar har också visat att unga män är mera värdekonservativa än unga kvinnor. De unga männen är ungefär lika konservativa som de äldre männen, medan kvinnorna hela tiden har blivit liberalare. Tidigare undersökningar har visat ett samband mellan värdeliberalism och icke-religiositet. Frågan är om och i vilken mån den ökade värdekonservatismen påverkats och påverkar religiositeten. Forskarna frågar sig också om de unga männen upplever att den konservativa religionen ger tydlighet i livet, stöd i att vara man och klarare könsroller. Man har också kastat fram tanken att det inte bara är pojkarna, utan också flickorna, som tilltalas av de mera traditionella könsrollerna i en tid då också flickornas roller är oklara.
Är det lättare för kyrkan och religioner att nå välmående pojkar än illamående flickor?
Trots att det hör till kristendomens kärnbudskap att ta hand om de svaga förutsätter det ofta att man måste må ”tillräckligt bra” för att kunna ta emot kyrkans/religionens budskap. Undersökningar visar att de som upplevt att deras tro påverkats av konfirmandundervisningen ofta är priviligierade.
Är pojkar nuförtiden i mera rätt ålder för konfirmandundervisning än flickor?
Frågan är om flickornas tänkande är i en sådan utvecklingsfas att konfirmandundervisningen kommer för sent. Universellt har puberteten blivit tidigare för flickor: flickor slutar till exempel att leka tidigare än pojkar och börjar i stället kommunicera och skapa sociala relationer via sociala medier. Passar den stundvis lek- och spelorienterade konfirmandundervisningen därför bättre för pojkar?
Har otrygghetsfaktorer och osäkerhet ökat pojkarnas religiositet? Många undersökningar har visat att otrygghet och osäkerhet ökar religiositeten. Speciellt de som kan tänkas hamna vid fronten ifall det blir krig, främst pojkar, kan känna starkare av detta.
Forskarna ställer flera andra relevanta frågor, till exempel om en öppnare samtalskultur också gör unga män mera öppna för religiositet, om den globala religiositeten och sociala medier stärker de ungas religiositet och om de nordiska länderna som är föregångare gällande jämställdhet också är föregångare i fråga om religiösa förändringar.
Omvärldsanalys stärker konfirmandarbetet
Under senaste tiden har det kommit ovanligt många rapporter från olika undersökningar både gällande unga och konfirmandarbetet. Rapporterna ger information om hur situationen har varit och är i Europa, Finland och Borgå stift. Genom att följa med trender och utvecklingslinjer är det lättare att beakta och förbereda sig för de förändringar som sker. Även om kyrkans kärnbudskap är det samma är det viktigt att följa med och vara medveten om vilka frågor som de unga idag söker svar på och på det sättet nå dem just där de för tillfället är.