Självutvärderingen för konfirmander år 2024 gav fina resultat, men visade också på utvecklingsbehov

Kuva: Ville Talola / kirkon kuvapankki

TEXT: Jaakko Kaartinen i Villi- lehti.

ÖVERSÄTTNING: DeepL.com och Helena Salenius.

Resultaten från senaste års självutvärdering för konfirmander visar att ungdomarnas upplevelser på konfirmandlägren år 2024 var lika bra eller till och med något bättre än föregående år, berättar Mikko Wirtanen, som är sakkunnig i konfirmandarbete och kyrkans undervisning.

Exempelvis var medeltalet för påståendet ”Jag kände mig trygg i konfirmandundervisningen” 6,3, vilket var samma som 2023. På skalan 1–7 är medelvärdet 6,3 ett mycket gott resultat, eftersom siffran sju innebär att konfirmanden ”instämmer helt” med de givna påståendena. De otrevliga händelser som det rapporterades om i media under sommaren har enligt resultaten i självutvärderingen inte nämnvärt försämrat ungdomarnas upplevelse av lägren och tryggheten på dem, säger Wirtanen.

De allra flesta har det bra på läger, men minoritetens problem får inte ignoreras

Kyrkan kan glädja sig åt den mycket positiva feedback som arbetet med konfirmander har fått. Samtidigt ger enkätsvaren också anledning att rikta uppmärksamheten på sådant som behöver förbättras. Bra medelvärden garanterar ändå inte att alla har haft en bra lägerupplevelse. Även om enkäten var anonym är det möjligt att i resultaten spåra den grupp vars svar var mest kritiska.

Nittio procent av respondenterna svarade positivt, det vill säga 5, 6 eller 7 på påståendet ”Jag trivdes bra i skriftskolan”. Med andra ord delade var tionde konfirmand inte majoritetens positiva upplevelse.

”Man skulle kunna säga att det är ett helt fantastiskt resultat att 90 procent instämmer i att konfirmandundervisningen var en bra eller mycket bra upplevelse. Och visst det är ju mycket bra. Men det betyder också att det på sommarlägren fanns cirka 4 700 ungdomar för vilka upplevelsen inte var positiv”, resonerar Wirtanen.

Wirtanen fortsätter med att konstatera att det inte heller skulle vara bra om tre unga skulle sakna en positiv upplevelse. Men, tio procent av ungdomarna innebär till exempel hundrafemtio konfirmander i Tammerfors. Det innebär totalt sex konfirmandgrupper av normal storlek.

Undersökningen säger inte direkt varifrån de negativa omdömena kommer. Deras antal visar dock att det finns verkliga faktorer bakom dem som behöver identifieras - så att kommande års läger blir en bra upplevelse för ännu fler.

Mer uppmärksamhet bör ägnas åt könsminoriteters erfarenheter

En sak som tydligt sticker ut i materialet är att de som anger sig vara av annat kön eller inte vill uppge sitt kön har ett klart lägre medeltal då det gäller frågor om hur lyckad konfirmandtiden varit och hur trygga de känt sig. Skillnaden syns genomgående i resultaten.

Man kan ändå inte från resultaten direkt dra slutsatsen att minoritetsungdomar behandlas sämre än andra på konfirmandläger. Det är också möjligt att minoritetsstress och erfarenheten av sociala relationer i och utanför skolan belastar ungdomarnas lägerupplevelse redan innan konfirmandtiden börjar. Å andra sidan visar resultaten att man inte heller på konfirmandläger lyckas möta minoritetsungdomar så bra att könet inte inverkan på lägerupplevelsen.

På påståendet ”Jag fick vara mig själv under konfirmandtiden” är medelvärdet för flickor 6,0, för pojkar 6,2 och för konfirmander av annat kön 5,1.

Ett konfirmandläger är dock bara en vecka och vi kan bara göra skillnad i en ung människas liv under den tiden. Det är en kort tid jämfört med ett helt skolår. Det är ändå inte en orsak att vi inte kan göra något på lägren. Vi bör åtminstone fundera på vad som kan göras, säger Wirtanen.

Ungdomarnas ekonomi återspeglas i deras lägerupplevelse

I självutvärderingen för konfirmander ombads ungdomarna också att bedöma sin familjs ekonomiska situation. På en sjugradig skala var det genomsnittliga svaret 5,6, vilket innebar att majoriteten av ungdomarna ansåg att familjens inkomster är ganska goda. Värt att notera att de ungdomar som upplevde att deras familjs ekonomiska situation var dålig i genomsnitt också hade en sämre upplevelse av konfirmandtiden. Ju bättre den unga upplevde att familjens inkomster var, desto större var sannolikheten att hen hade roligt på konfirmandlägret.

“Ju bättre den unga upplevde att familjens inkomster var, desto större var sannolikheten att hen hade roligt på konfirmandlägret.”

Naturligtvis bör upplevelsen inte variera beroende på om man hör till en minoritet eller på om familjens ekonomiska situation är bra eller dålig. De som upplevde att deras familjers inkomster var sämre än andras kände sig också aningen ensammare på lägret.

Unga människor tar med sig sina egna liv till lägren. Och man måste vara medveten om det här och förstå de lokala faktorer som på ifrågavarande ort kan påverka. När det gäller att förhindra utslagning bör kyrkan göra insatser för de svagare, säger Wirtanen. Kanske borde de anställdas resurser riktas mer mot dem som behöver stöd. Och de som klarar sig bra kan ges mer frihet och ansvar för sin egen aktivitet.

Bra system ligger i allas intresse

När det gäller att säkerställa en positiv konfirmandupplevelse för alla ungdomar blir det snabbt fråga om resurser. Ju mer man på lägren behöver möta och stötta enskilda ungdomar, desto mer personal och tid bör det finnas.

Självklart måste medarbetarna prioritera sin tid. Om det till exempel finns ungdomar inom autismsspektret eller sådana som riskerar lägersäkerheten krävs det mera resurser. Samtidigt kan det finnas ungdomar som verkar må bra, men som har många frågor och behov. Ifall de här ungdomarna inte utgör en riskfaktor blir det lätt så att de inte får tillräcklig uppmärksamhet om antalet vuxna på lägret är litet, säger Wirtanen.

Eriikka Jankko från domkapitlet i St. Mickel har sagt att det behövs mer kompetens för att utveckla lägren. På vissa läger skulle man ha nytta av att ha mer pedagogisk kompetens och expertis i allt från grundläggande kunskap om lärande till kunnande om delaktighet: vilka metoder och arbetsredskap skulle det löna sig att använda och hur kan man beakta ungdomarnas olika sätt att lära sig. Det kan handla om att förbereda sig för och förutse olika situationer, förklarar Wirtanen.

Om man till exempel bestämmer sig för att det inte är bra för en ungdom att komma till just det här lägret, finns det då något alternativ? Eller om en ung person måste skickas hem mitt under lägret, vad händer då? Det är svårt att börja fundera på det mitt i juli om det inte finns något system för det.

“Om man till exempel bestämmer sig för att det inte är bra för en ungdom att komma till just det här lägret, finns det då något alternativ? Eller om en ung person måste skickas hem mitt under lägret, vad händer då? Det är svårt att börja fundera på det mitt i juli om det inte finns något system för det.”

Om det till exempel uppstår en konfliktsituation mellan ledarna, prästen och/ eller föräldrarna får ansvaret för konfliktlösning inte läggas på en enskild person. Det måste finnas en gemensam linje och stöd till alla.

Överlag är lägren lyckade både för ungdomarna och för ledarna. Men den smärtsamma verkligheten är att det av olika skäl inte alltid fungerar. Hur hanterar man dessa svåra situationer på ett sådant sätt att stämningen påverkas så lite som möjligt i negativ riktning för alla berörda parter?

En gemensam mekanism för att övervaka kvaliteten skulle behövas

Ett sätt att upprätthålla god konfirmandundervisning och förbättra den ytterligare för alla skulle vara att utveckla någon form av gemensam mekanism för att granska och lösa problem i hela kyrkan. Lite som en flygolycksutredning, där alla kvalitetsavvikelser och olyckor granskas tillsammans och resultaten delas så att alla har nytta av dem - så att liknande incidenter inte inträffar igen, funderar Wirtanen.

Det skulle ge en samlad bild av var vi befinner oss och hur vanligt förekommande de olika problemen är som behöver lösas. Nu är sådan information utspridd och svårtillgänglig. Information behövs så att vi kan arbeta tillsammans för att lösa problem till gagn för alla.