”Alla dagar intill tidens slut” – En avslutande reflektion om relationernas omistlighet i konfirmandverksamheten
TEXT: Helena Salenius
Kyrkan står inför ett vägval, säger Elise Lindkvist, som är präst i Strängnäs stift. Hon kommenterar rapporten Konfirmation i förändringens tid utgående från sitt arbete med konfirmander och frågar: Accepterar vi att kyrkan inte når alla eller gör vi allt vi kan för att eliminera de trösklar som hindrar unga att delta i konfirmandundervisningen?
Kyrkan står inför ett avgörande vägval
Elise Lindkvist har utgående från samtal med pedagogen Anci Näslund och församlingsassistenten Emilia Fäldt kommenterat Konfirmation i förändringens tid. De ser på rapporten från ”verkstadsgolvet” och har inte heller varit med om att göra de undersökningar rapporten bygger på. De ställer sig skeptiskt till enkätundersökningar utan fördjupande följdfrågor. Ändå skriver Elise Lindkvist att hon är ”övertygad om att många av oss som kämpar på ute i församlingar upplevt mycket av det som den här rapporten visar. Bakom varje siffra och graf döljer sig lokala förutsättningar, hårt arbetande människor, ungdomar och deras liv.” Lindkvist hoppas att de reaktioner och tankar som hon formulerar kan illustrera något av den levda verkligheten bakom sifforna. Hon vill samtidigt försöka formulera några av de vägval kyrkan står inför när det gäller konfirmationens framtid och utformning.
Elise Lindkvist skriver att kyrkan står inför ett vägval. Borde kyrkan acceptera devisen att den inte kan nå alla eller göra allt den kan för att eliminera både synliga och osynliga trösklar som hindrar unga från att delta i konfirmandarbetet? Svaret på den frågan ger en fingervisning om vilken riktning framtidens konfirmandarbete kan tänkas ta. Lindkvist svarar på frågan genom att påpeka att det inte kan vara så att evangeliet endast är för den som har minst en familjemedlem som hör till Svenska kyrkan, som döptes som barn eller vuxit upp i en kristen familj. Dagens konfirmander har ofta just den bakgrunden. De grupper som är underrepresenterade i konfirmandarbetet kommer däremot oftare från låginkomsthushåll. De har också oftare föräldrar som separerat, som inte är födda i Sverige och/eller som saknar eftergymnasial utbildning. Ungdomarna med funktionsnedsättningar och/eller som inte hittat hem i någon gemenskap är också underrepresenterade i konfirmandarbetet. En annan grupp som mindre sällan deltar i konfirmandundervisning är de som av en eller annan orsak har en kravfylld fritid. Frågan är om kyrkan vill vara de resursstarkas och/ eller allas kyrka? Gör vi vad vi kan för att eliminera synliga och osynliga trösklar?
Bra konfirmandarbete ger mera jobb
Församlingar som vill nå alla anpassar verksamheten efter församlingsbornas liv och behov. För det behövs kunskap, tid och resurser. ”Menar församlingar allvar med att vilja arbeta med ungdomar är det helger, läger och kvällar som gäller”, skriver Lindkvist. Det gäller att vecka efter vecka, år efter år, bygga relationer. ”För att en konfirmandverksamhet ska fungera måste det finnas händer, ögon, öron och hjärtan som vill och orkar finnas där och möta varje konfirmand och, i stor utsträckning, även dennes vårdnadshavare”, skriver Lindkvist och fortsätter ”Och förutom allt detta behövs det även någon som genom ordet kan förkunna evangeliet”.
”Många som arbetar med konfirmander drömmer om en metod eller manual att följa. Men tänk om det är så enkelt att det handlar om relationer?”
Bredare och mångsidigare skribateam ger bättre möjligheter att möta en större bredd av ungdomar. Samtidigt ökar risken för konflikter. Då är det viktigt med ett öppet diskussionsklimat och att alla är överens om de grundläggande syftena och målsättningarna. I praktiken innebär det här att man svarar på frågan Vad? på ett tillräckligt liknande sätt.
Faktum är att var tionde av Svenska kyrkan anställd ledare önskar att de sluppit arbeta med konfirmander. Vad kan kyrkan göra för att stöda de anställda så att de upplever det meningsfullt att arbeta med konfirmander? Vad kan kyrkan göra för att de som inte vill inte ska behöva göra det? Vad kan kyrkan göra för att de som arbetar med konfirmander ska ha tillräcklig teologisk och pedagogisk kompetens för att kunna utgå från konfirmanderna och samtidigt förmedla evangeliet? Hur klara av både det innehållsliga (Vad?) och det metodmässiga (Hur?) så smidigt att det hos konfirmanderna byggs en bro mellan evangeliet och deras liv?
Drömmen om en manual att följa
Det finns otroligt många faktorer som påverkar konfirmandarbetet på olika sätt. De ungas bakgrund, motiv och situation. De anställdas teologi, motivation, resurser och gruppdynamik. ”Allt som underlättar för en ungdom att våga och motivera sig till att ta steget att följa med och se är gott”, sammanfattar Lindkvist.