Skriftskola som utmaning och möjlighet
Foto: Linnea Ekstrand
TEXT: Sixten Ekstrand
Kyrkan har två starka ”brand”. Det är skriftskolan och begravningarna. Ungefär så här uttryckte en god vän saken då vi diskuterade läge och trender inom kyrkan.
Vi har under de senaste årtiondena inte varit bortskämda med goda nyheter om kyrkan. Statistiken för medlemskap och deltagande i lika former av verksamhet har visat på en stadigt nedåtgående trend. Och i den offentliga diskussionen har ämbetsfrågan och debatten kring homosexualitet och samkönade äktenskap tenderat att stjäla utrymme från andra för kyrkan mera centrala frågor.
Men är då begravningarna och skriftskolan de sista halmstråna som kyrkan kan klamra sig fast vid? Alltfort välsignas över 90 % av de avlidna till gravens ro av en luthersk präst och trots att siffrorna för antalet konfirmerade pekar nedåt så konfirmeras ännu tre av fyra femtonåringar.
Konfirmandarbete i förändring
I den här artikeln aktualiserar jag utgående från kyrkans senaste fyraårsberättelse några aktuella trender inom konfirmandarbetet. I internationell jämförelse står konfirmandarbetet fortfarande starkt inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Detta trots att andelen femtonåringar som konfirmeras har sjunkit från 92 % 1990 till 73 % 2023.
Det finns dock stora skillnader mellan stiften i Uleåborgs och Lappo stift var konfirmationsprocenten senaste år 84 respektive 81 % medan den i Helsingfors hade sjunkit till 55 %. I Borgå stift konfirmerades 74 % av femtonåringarna år 2023.
Konfirmationssed i brytningstider
Traditionellt har den höga procenten konfirmerade i Finland förklarats utgående från dels ett grupptryck att delta i konfirmationen, dels med familjetraditioner. De unga har gått i skriftskola för att kompisarna gör det och föräldrarna vill det. Den senaste forskningen visar att de här aspekterna nu verkar minska i betydelse.
I dag deltar de flesta i konfirmandundervisningen för att de själva önskar det. Det är också troligt att den här trenden kommer att växa sig starkare. Samtidigt så är trenden positiv då den visar på ett större personligt ansvarstagande bland de unga. Man går inte i skriftskola enbart för att kompisarna gör det, utan för att man vill få ut något av det på det personligt plan.
Den här trenden styrks även av det faktum att andelen unga som döps under sin konfirmandtid har ökat med 35 % under de senaste fyra år. Många unga som inte blivit döpta gör sitt eget val, väljer att gå i skriftskola och konfirmera sig för att få mera kunskap och insikt i den kristna tron.
Gemenskap, Gud och bön
Det ovan sagda styrks också av konfirmandernas svar på vad deltagande i skriftskolan gett dem. Påståenden som; jag har lärt mig mera om kristen tro, jag har blivit mera frimodig att be och min tro på Gud har blivit starkare, omfattas av en majoritet av konfirmanderna.
Det här visar att skriftskolan i dag ger de unga den undervisning i kristen tro som de inte fått hemma eller i skolan. Detta om något är en stor utmaning och ställer nya krav på både innehåll och pedagogiskt upplägg av undervisningen.
Trender kan vända
Kyrkan lever i utmanande tider och den statistiska nedgång i medlemsantal och deltagande i kyrkliga förrättningar som pågått en längre tid ger anledning till en viss oro. Samtidigt är det viktigt att inte bara stirra sig blind på statistiken. Inom kyrkligt arbete – liksom i övrigt – så handlar det både om kvantitet och kvalitet.
Den sistnämnda aspekten är en orsak till att skriftskolan behållit sin starka position i vår kyrka. Satsning på lägerskriftskolor, genomtänkt pedagogik och satsningen på hjälpledare har gett resultat.
Det är likaså ett faktum att trender kan vända. Svenska kyrkan har länge kämpat med låg konfirmationsprocent och sjunkande medlemsantal. Nu stiger antalet konfirmerade och medlemsminskiningen har planat ut och visar t.o.m. tecken på att stiga.
Det finns således ingen orsak att måla den kyrkliga utvecklingen i alltför dystra färger. Trender kan vända och vi får med intresse följa utvecklingen inom Svenska kyrkan. Kanske vi även i Finland så småningom kan ana ett trendbrott.