Enligt Maria Magdalena

TEXT: Hedvig Långbacka

Hur skulle evangeliernas berättelser ha utformats om de hade nedtecknats av en kvinna? Det lär vi aldrig få reda på – det enda som finns i den vägen är några fragment av text som brukar kallas Evangelium enligt Maria Magdalena. I de fragmenten, och i de s.k. Petrus- och Filipposevanglierna beskrivs hur lärjungarna Petrus och Andreas förhåller sig mycket skeptiskt till att Jesus skulle ha talat mer med en kvinna än med dem. Medan Levi försvarar Maria - vilka är de att ifrågasätta vem Frälsaren ville anförtro sig åt?

De här korta fragmenten (och förstås de kanoniska evangelierna) har författaren Marianne Fredriksson haft som utgångspunkt till sin bok Enligt Maria Magdalena, en av de romaner som vill ta fram Nya testamentets personer och ge oss läsare en bild av hur det kunde ha varit. Nya testamentet säger som bekant mycket litet om miljöerna där allt hände och lärjungarnas och de andra aktörernas utseende, bakgrund och temperament.

Prostituerad – eller så inte

Många av oss vill veta mera om just detaljer, miljöer och personligheter. Maria från byn Magdala i Galileen hör till dem som folkfantasin genom tiderna sysslat mest med. Utan att det egentligen finns belägg för det har legenderna beskrivit henne som en ångerfull prostituerad. Sex är nu en gång för alla något som intresserar de flesta och bildkonstnärer har gärna avbildat henne visserligen med ångerns tårar, men mycket lättklädd och med praktfullt lössläppt hår!

Det som vi faktiskt får veta av de kanoniska böckerna är att hon plågades av demoner, som Jesus befriade henne ifrån och att hon var med Jesus’ mor Maria vid korsfästelsen. Men också att hon var den första som såg att Jesus’ grav var tom och den som skyndade sig att berätta för de tvehågsna lärjungarna att Jesus hade uppstått. Men lärjungarna ville som bekant inte tro henne, en kvinna.

Marianne Fredriksson tänker sig i sin bok att Maria från Magdala faktiskt var en av de olyckliga kvinnor som tvingades till prostitution i unga år. Att hon var ovanligt modig och, efter sin omvändelse, en hängiven kristen, men inte en kritiklös sådan. I boken skildras flera möten hon har med Petrus och Paulus som båda har mycket svårt att förstå att Jesus skulle ha, som det heter i de två textfragmenten, älskat henne mer än alla andra följare. De är också av den bestämda åsikten att den nya kyrkan måste ha lagar och regler, visserligen inte de gamla judiska, men ändå. Medan Maria funderar över om det verkligen skall vara nödvändigt med annat än ’älska varandra’.

Många frågor – få svar

Liksom andra författare som i romaner föreställer sig hur det kunde ha varit, på riktigt, i Palestina på Jesu tid ger Fredriksson väldigt mycket att tänka på. För mig som älskar berättelser och gärna vill föreställa mig ljud, färger och dofter är böcker som denna värdefulla på flera sätt – de hjälper mig med läsningen av evangelierna och de ställer frågor, utmanar mina egna uppfattningar. Enligt Maria Magdalena väcker dels nya frågor hos mig; frågor som inte är lätta att besvara, men som känns oerhört viktiga. Dels får jag bekräftelse på att jag inte är ensam om att undra över saker jag grubblat över sedan jag var ung.

Starka kvinnor

Inte minst gäller det kvinnornas roll i frälsningshistorien – i boken får man stifta bekantskap också med de näst intill anonyma kvinnor som följde Jesus och lärjungarna, Susanna, Salome, Maria. Marianne Fredriksson skildrar dem som starka, men ödmjuka. Det är inte utan att jag tänker att de tycktes klokare än männen som grälade om vem som stod Jesus närmast...

En annan fråga är om en människa, också en Människoson, är en hel människa, med kännedom om allt som hör till en människas lott, om han inte är en sexuell varelse? Många läsare satte när boken kom ut (1999) kaffet i vrångstrupen när de läste att Fredriksson tolkar det så att Maria och Jesus inte bara var de käraste vänner utan också älskande. Vilket väcker en hel del frågor om vår inställning till sexualitet och vad vi upplever som syndigt.

Författaren ger oss många frågor, men få svar. På försättsbladet citerar hon filosofen och mystikern Simone Weil: ’En rätt förståelse av kristendomen har blivit nästan en omöjlighet för oss på grund av den djupa hemlighetsfullhet som omger den första tidens historia.’ Fredriksson är en av dem som i skönlitterär form ger oss bilder av hur det kan ha varit.