Människovärdet är okränkbart
Människovärdet är okränkbart– seminarierapport
22.5.2024 i Kyrkans hus, Södra kajen 8, Helsingfors
RESA-forumets seminarium om människovärde, religioner och hbtq ordnades den 22 maj i Kyrkans hus i Helsingfors. Atik Ali hälsade alla välkomna och konstaterade samtidigt att inbjudan varit personlig för att garantera alla närvarande en trygg plats och förhindra trakasserier utifrån.
Minister Anna-Maja Henriksson konstaterade i sin hälsning till seminariet att människovärdet är okränkbart, att staten ska trygga varje medborgares religionsfrihet och att var och en själv får bestämma sin egen religiösa tillhörighet. EU favoriserar inget av de drygt 170 religionssamfund som verkar inom unionen. Trots vackra skrivningar är utmaningarna många och regeringsprogrammets anti-diskrimineringsprogram strävar efter att erbjuda alla medborgare en trygg vardag.
Biskop Kaisa-Mari Hintikka (ev.luth. kyrkan) konstaterade att frågan om vigsel av samkönade är en lärofråga inom evangelisk-lutherska kyrkan. Kyrkomötet behandlade nyligen biskoparnas förslag på, i praktiken, två äktenskapssyner inom kyrkan, en för heteropar och en för samkönade. Frågan kan gå framåt antingen genom diskussion och kyrkomötets formella beslut med tre fjärdedels majoritet eller genom pragmatiska förhållningssätt som att allt fler präster och församlingar öppnar för samkönade vigslar. Idag har mer än 300 präster meddelat att de är beredda att viga samkönade par. Lutherska kyrkor som viger samkönade är de övriga nordiska lutherska folkkyrkorna, tyska evangeliska kyrkan, de lutherska kyrkorna i Tjeckien, USA (ELCA), Kanada, Argentina, Uruguay och Brasilien. I vissa afrikanska länder som Uganda är regnbågspersoner ofta utsatta för hot och våld, även om diskussionen inom kyrkorna fortsätter.
“Om en mänsklig rättighet kränks uppfattas det som en kränkning av övriga rättigheter.”
Atik Ali (Finländska muslimska församlingen) anförde ett juridiskt perspektiv. Han utgick ifrån FN:s människorättsförklaring och konstaterade att alla människor är födda fria med samma värde och rättigheter. Människovärdets historia finner vi i religion och filosofi. I EU:s grundfördrag konstateras att människovärdet är okränkbart och ska respekteras och skyddas. Människovärdet gäller också de avlidna, konstaterade Ali. Inom islam är vigseln inte religionsutövning som inom kristendomen. Mänskliga rättigheter är förbundna med varandra (interdependent, interrelated, intertwined). Om en mänsklig rättighet kränks uppfattas det som en kränkning av övriga rättigheter. Låt oss bygga broar i stället för att stänga in oss i silos, uppmanade Ali deltagarna.
Setas generalsekreterare Kerttu Tarjamo konstaterade att de mänskliga rättigheterna är samma för regnbågspersoner som för alla andra. Diskriminering, hot, hatprat och trakasserier kan inte motiveras med kulturella normer, seder och bruk. 47 procent av regnbågspersoner i Finland upplever diskriminering i vardagen. 24 procent diskrimineras på något livsområde. Homosexualitet medför dödsstraff i 6 länder, är kriminaliserat i 60 länder. I över 60 länder upplever regnbågspersoner begränsningar både i vardagen och gällande sina rättigheter.
Inom många religiösa samfund förekommer våld och diskriminering av regnbågspersoner i form av våldtäkt, tvingande till heterosexuella äktenskap, omvandlingsförsök eller desinformation (scapegoating). Homosexuella utgör ”hot mot samhället”, beläggs med synd och skam. Inte sällan kan de religiösa samfunden komma undan dylikt med hänvisning till religiösa undantag från diskrimineringsregler. Lyckligtvis finns det också många goda modeller för dialog om inkludering och samtal. I Finland verkar föreningar som Malkus, Gemenskapsrörelsen, BuraQ, Islamia Queeristi och Stödföreningen för religionens offer.
Johan Bastubacka, universitetslektor i praktisk teologi vid Helsingfors universitet, konstaterade att de mänskliga rättigheterna länge var könsspecifika innan de småningom också ansågs gälla regnbågspersoner. FN:s människorättsförklaring nämner inte specifikt sexuella och könsminoriteter, men numera anses den också inkludera dessa. Finlands grundlag, paragraf 6 förbjuder diskriminering på grund av kön, vilket också skrivits in i arbetslagen. Den juridiska utvecklingen har gått framåt de senaste decennierna i Finland. 1971 avkriminaliserades homosexualitet, 1998 togs uppmaningsförbudet bort, 1981 definierades homosexualitet inte längre som en sjukdom och 2017 infördes en könsneutral äktenskapslag.
Regnbågspersoners rättigheter är eftersatta i monoteistiska religioner som begränsat vissa typer av sexualitet som inte främjar fortplantning. Under medeltiden kunde regnbågspersoner brännas på bål, både i öst och väst. På senare tid har diskussionen inom religionerna ofta lett till polarisering och politisering (identitetspolitik). Religionerna har fortfarande problem med att uppfatta sociala och biologiska variationer. Inom katolska kyrkan har påven öppnat för diskussion, den ekumeniska patriarken (ortodox) har uppmanat till icke-diskriminering, protestantiska kyrkor splittras kring frågan och bland judar och buddhister pågår ett samtal kring hbtq.
“Viktigt är att se att individen inte förlorar sina mänskliga rättigheter vid inträdet i ett samfund.”
Staten kan inte gå in och styra religionsutövning, annat än om det handlar om kriminalitet. Samfunden åtnjuter religiös autonomi, så de religiösa samfunden måste förändras inifrån. Det uppstår ofta en spänning mellan samfund och individ. Viktigt är att se att individen inte förlorar sina mänskliga rättigheter vid inträdet i ett samfund. Vi har olika identiteter, människan är en intersektionell helhet. Vi förenas av vår mångfald. Därför är det bra att avsluta med ett ord från den kristna religionen: Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek (Rom. 8:28-39)
I den avslutande paneldiskussionen som leddes av Heikki Huttunen (ortodoxa kyrkan), deltog Atik Ali, Kaisamari Hintikka, Kerttu Tarjamo, Johan Bastubacka och Ilkka Aura, viceordförande för RESA-forumets människorättsutskott.
Vilken är religionens roll i denna diskussion?
I samtalet konstaterades bland annat följande: Religionsfrihet används ofta som ett argument för att minska regnbågspersoners rättigheter, t.ex. i länder som Uganda, Kenya, Ghana och Ryssland. Religionerna behövs för att föra samtalet om hur man kan trygga regnbågspersoners rättigheter. Många begränsande motiv döljs ofta under religionens täckmantel. Det finns också kopplingar mellan religiösa och politiska grupper som vill begränsa regnbågspersoners rättigheter och verksamhetsmöjligheter. För många regnbågspersoner känns det inte längre ok att flytta till Helsingfors, man vill kunna leva och verka normalt också på sin hemort. Religion och politik, religion och rättigheter hör ihop även om vi inte alltid är medvetna om det. När religionerna samtalar måste de berörda själva få vara aktörer i samtalet som berör dem själva.
Text: Jani Edström
Milstolpar i Regnbågsfinland
(källa: Seta)
1889 Homosexualitet kriminaliseras i lagen och kan straffas med upp till två års fängelse.
1969 Den första HBT-organisationen i Finland, Psyke rf, grundas.
1971 Homosexualitet avkriminaliseras men att ”uppmuntra till homosexualitet” förblir fortsättningsvis straffbart.
1974 SETA rf grundas.
1981 Homosexualitet stryks ur sjukdomsklassificeringsregistret.
1987 Seta grundar Aidsstödcentralen.
1991 Seta ombildas till en centralorganisation för finländska HBT-föreningar. Flera lokala och regionala HBT-föreningar grundas på olika håll i landet.
1994 Transstödcentrum grundas vid Seta.
1995 Diskriminering på grund av sexuell läggning förbjuds i lagen.
1999 Lagen ändras så att åldersgränsen för sexuella handlingar i samkönade relationer blir densamma som i heterosexuella relationer. Förbudet mot ”uppmuntran till homosexualitet” stryks ur lagen
2001 Riksdagen antar lagen om registrerat partnerskap för samkönade par. Lagen påminner om äktenskapslagen med undantag för rätten att ta varandras efternamn och att bli prövad som adoptivförälder.
2002 Lagen om fastställande av könstillhörighet för transpersoner träder i kraft.
2004 Den nya lagen om likabehandling träder i kraft. Lagen förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av ålder. etnisk eller nationell bakgrund, medborgarskap, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsa, handikapp, sexuell läggning eller andra orsaker som gäller någons person.
2005 Den nya jämställdhetslagen träder i kraft. Lagen omfattar också diskrimineringsskydd för personer som genomgår könskorrigering eller har korrigerat sitt kön.
2006 Lagen om assisterad befruktning antas i riksdagen. Lagen tillåter behandling också för ensamstående kvinnor och kvinnopar. Redan tidigare erbjöd enskilda kliniker behandling också för kvinnopar. Lagen förbjuder dock surrogatmödraskap.
2009 ändras lagen om registrerat partnerskap så att adoption inom familjen blir möjligt även för registrerade par. Fram till år 2009 har adoption inom familjen enbart varit möjligt för gifta par (av olika kön).
2011 Sexuell läggning läggs till i listan av skärpningsgrunder i strafflagen. Transvestism tas ur sjukdomsklassificeringsregistret som ett nationellt undantag.
2014 Riksdagen godkänner medborgarinitiativet on en jämlik äktenskapslag. Det var det första medborgarinitiativet som någonsin har godkänts av riksdagen
2015 De nya jämställdhetslagen och diskrimineringslagen träder i kraft. Jämställdhetslagen kompletteras med bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Minoritetsombudsmannen blir diskrimineringsombudsman, som jobbar mot diskriminering oberoende av diskrimineringsgrund.
2017 Den jämlika äktenskapslagen träder i kraft.