Från ensamhet till arbetslag – om förändrade arbetssätt och ökade konfliktnivåer

Trolltunga i Norge.

Trolltunga

TEXT: Helena Salenius

Den här artikeln är en del av en serie, som både till struktur och innehåll grundar sig på Konfirmation i förändringens tid -En rapport om konfirmander och ledare 2007–2022, från Svenska kyrkan (- Svenska kyrkans enhet för forskning och analys). I forskningsrapporten analyseras konfirmandarbetet ur ett mångvetenskapligt perspektiv. Rapporten är redigerad av Sara Fransson och bygger bland annat på den europeiska enkätundersökningen om konfirmandarbete. Syftet är att identifiera nya kunskapsluckor, resa frågor för framtida forskning och att bidra till samtal om konfirmationens roll i att forma morgondagens kyrka.

Den aktuella och tankeväckande kunskap som rapporten ger är relevant för alla som arbetar med konfirmander. Därför ger Nyckeln rapporten så stort utrymme!

Under de senaste tio åren har allt flera börjat jobba med konfirmandarbete i team. De som arbetar i team är i allmänhet mera nöjda än de som jobbar ensamma. Men, en naturlig följd av att teamarbetet blir vanligare och att teamen blivit större och mera heterogena, är också att det uppkommer mera konflikter, skriver Sara Fransson och Cecilia Nahnfeldt i Konfirmation i förändringens tid.

De som arbetar med konfirmandarbete i den svenska och finska kyrkan har stuckit ut i internationella jämförelser för att de är mera nöjda med sina insatser under konfirmandtiden än kollegerna i övriga Europa. I rapporten Konfirmation i förändringens tid, som gäller Sverige, kommer det fram att ledarnas nöjdhet går åt ett positivt håll: År 2012 var 82% nöjda och i undersökningen år 2022 var 87% nöjda. Den positiva utvecklingen kan förklaras av tre förändringar som skett under de tio senaste åren. För det första finns det mera resurser både gällande personal och ekonomi (nöjdhet med budgetprioriteringar har ökat från 72 till 86%). För det andra upplever flera att de har en större individuell drivkraft, och för det tredje arbetar man mera i arbetslag.

Arbete i arbetslag

Tidigare forskning om arbetslag i Svenska kyrkan visade att fördelar med teamarbete är att det minskar stressnivåer, ökar kreativiteten och gör att man nyttjar fler kompetenser. Det är alltså fråga om en positiv utveckling, som också påverkar hur nöjda ledarna är med församlingens arbete generellt.

“fördelar med teamarbete är att det minskar stressnivåer, ökar kreativiteten och gör att man nyttjar fler kompetenser.”

Rapporten visar att andelen ledare som tillsammans med andra bildar arbetslag i förberedelsefasen ökat med nästan en femtedel under det senaste decenniet (från 76 till 94 %). Det är speciellt i de större städerna som det skett förändringar i arbetslagens sammansättning. Arbetslagen har blivit mer heterogena framför allt för att yrkesgrupperna i teamen har blivit fler.

Konflikter i arbetslaget

En naturlig följd av att organisera konfirmandarbetet i arbetslag är dock att konflikterna mellan ledarna har fördubblats på tio år. Det är inte lätt att förena olika förväntningar, kompetenser och viljor. Arbetet är komplext och arbetslagen består av människor med olika uppgifter och roller. Risken för konflikter är högre i arbetslag där prästen är ensam i sin roll, speciellt när arbetslagen blir större och förberedelsetiden kortare. Konflikterna kan bland annat bero på tidspress och gälla till exempel metodanvändning. Undersökningen visar också att stämningen i ledargruppen påverkar konfirmanderna.

Kan man undvika eller dra nytta av konflikter?

Både Sara Fransson och Cecilia Nahnfeldt kommer att vara med på den Nordiska konfirmandledarkonferensen hösten 2025 då det finns möjlighet att höra mera om och diskutera konflikter i arbetslaget. I den här texten sammanfattas komplexa frågor mycket förenklat i tre punkter: För det första är det bra att komma ihåg att konflikter inte nödvändigtvis är uttryck för att allt inte står rätt till eller att något är fel. Frånvaron av konflikter kan i själva verket vara ett tecken på likgiltighet eller rädsla.

“Hur kan man vara oense på ett bra sätt?”

För det andra är det bra att i förväg diskutera vad det innebär att inte alltid tycka, tänka och tro lika och vad man gör om det uppkommer konflikter. Hur kan man vara oense på ett bra sätt? För det tredje kan man inte nog betona betydelsen av tydlig kommunikation, klart uttalade förväntningar och en gemensam syn på uppgiften och ansvarsfördelningen. Också inom konfliktforskningen betonas betydelsen av att avsätta tid för formering av arbetslagen (teambuilding) för att skapa en grundläggande gemensam förståelse för uppgiften och uppdraget.

Ledarna i Svenska kyrkan tycker till skillnad från ledarna i Europa att det är svårt att prata om konflikterna i arbetslagen. Kanske det är just därför som Fransson och Nahnfeldt frågar sig om det kanske är lyhördhet som ska ses som den viktigaste egenskapen för var och en i teamet? Antalet och inverkan av skadliga konflikter kan minska med hjälp av lyhördhet och öppenhet i samtal om vad var och en upplever vara centrala trosfrågor och viktigt att inkludera i konfirmandarbetet.


FAKTA:

VAD ÄR EN KONFLIKT EGENTLIGEN?

En konflikt definieras enligt psykologen och arbetslivsforskaren Eugene McKenna som den motsättning som uppstår när en individ blir hindrad av någon annan att uppnå sitt mål eller helt enkelt när olika individers handlingar kolliderar. En konflikt är mer än olikheter och motsättningar och förutsätter att det finns en relation mellan individerna.

I arbetsorganisationer indelas konflikter ofta in i kognitiva (sakinnehåll, yrkesmässigt relaterade konflikter) och affektiva (stark känslopräglad argumentation, relationsproblem) konflikter. Frågor som har att göra med personers behov, känslor, värderingar och hjärtefrågor väcker starkare känslor än sakfrågor.

Konflikter kan också indelas i uppgiftskonflikter, relationskonflikter och processkonflikter (hur vägen fram till ett visst mål ska se ut: arbetssätt, ansvarsområden ex.).

Genom att fundera på vilken typ av konflikter det är fråga om i arbetslaget kommer man ett steg vidare i förståelsen av vad konflikterna kan bero på och hur de kan lösas.

(Baserat på text i Konfirmation i förändringens tid)


Föregående
Föregående

Min praoperiod 

Nästa
Nästa

Metodernas (icke-) betydelse? Ett religionspedagogiskt perspektiv