Min praoperiod

På plats på kontoret på Södra kajen fanns Helena Salenius, Stefan Myrskog, Maria Sten, Juni Mickelsson, Sixten Ekstrand och Rufus Hedengren bakom kameran. Flera andra deltog på distans. Foto: Rufus Hedengren

TEXT: Juni Mickelsson 

Juni Mickelsson. Foto: Rufus Hedengren

När jag kom in till kontoret den första dagen på Kyrkostyrelsen hade jag inte några specifika förväntningar. Även fast jag hade träffat min arbetsgivare Sixten Ekstrand på förhand var jag lite osäker och nyfiken på vad jag skulle få göra. Jag fick genast följa med på en andakt tillsammans med några andra svenskspråkiga arbetare. Andakten var lugn och ett skönt sätt att börja veckan på. Efter andakten fick jag logga in på en arbetsdator som jag fick använda under hela min praovecka. Under resten av dagen fick jag vara med på flera möten och dricka många koppar kakao.

Jag kände snabbt att jag gillade de vuxna på kontoret som hade ansvar för mig. De som jobbade på KCSA hade bra stämning sinsemellan. De hade planerat mycket tid för mig att bli bekant med avdelningen. Det ordnades en kaffestund då alla fick sammanfatta vad som hör till deras arbetsuppgifter. Då fick jag lära mig om till exempel vad en barnpedagog arbetar med inom kyrkan och hur kyrkans online-chat fungerar och vem som ansvarar för olika uppgifter. Jag uppskattade all den tid jag fick för att bekanta mig bättre med allt som hände på kontoret. 

Fast mötena ibland var långa var det intressant att bekanta sig med möteskulturen. Jag fick vara med på många olika möten, exempelvis ett där de diskuterade den kommande veckan och ett möte där de planerade det kommande UK 2025. 

Jag har också fått bekanta mig med andra organisationer i huset, som Kyrkans Utlandshjälp och Fontana Media. Bortsett från dessa arbetsuppgifter har jag också fått uppdatera en lista med barnledare och fylla i en musikrapport från en radiogudstjänst.

Tack för den här veckan. Jag vill rikta ett speciellt tack till mina handledare Helena och Mirva!