Metodernas (icke-) betydelse? Ett religionspedagogiskt perspektiv
Den här artikeln är en del av en serie, som både till struktur och innehåll grundar sig på Konfirmation i förändringens tid -En rapport om konfirmander och ledare 2007–2022, från Svenska kyrkan (- Svenska kyrkans enhet för forskning och analys). I forskningsrapporten analyseras konfirmandarbetet ur ett mångvetenskapligt perspektiv. Rapporten är redigerad av Sara Fransson och bygger bland annat på den europeiska enkätundersökningen om konfirmandarbete. Syftet är att identifiera nya kunskapsluckor, resa frågor för framtida forskning och att bidra till samtal om konfirmationens roll i att forma morgondagens kyrka.
Den aktuella och tankeväckande kunskap som rapporten ger är relevant för alla som arbetar med konfirmander. Därför ger Nyckeln rapporten så stort utrymme!
TEXT OCH BILD: Helena Salenius
Har det någon betydelse vilka metoder man väljer att använda i konfirmandundervisningen? Finns det samband mellan användning av metoder och hur meningsfull konfirmanderna upplever att ”skriban” är? Vilka religionspedagogiska perspektiv lönar det sig att tänka på? Carolina Klintborg och Sara Fransson presenterar forskningsresultat om saken i Konfirmation i förändringens tid på Metodernas (icke-) betydelse.
Vem, vilka, vad, hur och varför?
Utgående från de frågor, som ibland kallas det ”didaktiska alfabetet” kan man också i konfirmandundervisningen fråga:
Vem är man som församling och vem är man som ledare?
Vilka är det man har framför sig?
Vad vill man berätta?
Varför vill man berätta det?
Hur kommunicerar man bäst det budskapet?
Varför och åt vilka man vill förmedla ett budskap påverkar hur man väljer att göra det. Hur man kommunicerar hänger samman med vem man är eller vill vara. För att det pedagogiska arbetet ska vara hållbart måste svaren på frågorna samverka, skriver Klingborg och Fransson.
Lek och spel vanligare i konfirmandundervisningen
Undersökningen visar att samtal, diskussioner, berättande, dramatiserande och rollspel används i alla församlingar. Likaså arbetar alla med bibeltexter. Rapporten lyfter också fram undervisning utomhus och betonar att konfirmanderna har nytta av att kunna associera vad de lärt sig till var det lärt sig det. Mångsidiga lärmiljöer har ett mervärde.
I jämförelse med vilka metoder man använde för tio år sedan visar undersökningen 2022 att ”spel och lekar”, ”sjungande och spelande tillsammans” samt ”grupparbeten” har ökat. År 2012 använde 25% och år 2022 61% av församlingarna ofta spel och lekar i konfirmandundervisningen. En av anledningarna kan vara en medveten önskan att distansera sig från den traditionella skolundervisningen, där kunskap presenteras och lärandet utvärderas.
Smalspektrumanvändarna är fler än för 10 år sedan
Trots att en större andel församlingar, till exempel, använder spel och lek i undervisningen har andelen smalspektrumanvändare ökat. De som Klintborg och Fransson kallar smalspektrumanvändare är de som – i motsats till bredspektrumanvändare – använder få olika metoder i konfirmandundervisningen. På 10 år har smalspektrumanvändarna ökat från 14% till 23%. Det här väckte hos Klintborg och Fransson frågan om hur ensidiga/ mångsidiga metoder korrelerade med hur nöjda konfirmanderna var.
Det visade sig att varken vad eller hur konfirmanderna lärt sig hade någon större betydelse för de ungdomar som var minst och mest nöjda med konfirmandtiden. De hade samma attityd oberoende av vilka metoder som använts. Däremot visade det sig att både vad konfirmanderna upplevt att de lärt sig och hur de lärt sig det hade ett samband med nöjdhet hos de konfirmander, som inte hade en stark åsikt om huruvida de var missnöjda eller nöjda. Eftersom den här gruppen är störst har metodvalet betydelse för en stor del av konfirmanderna. När ett brett spektrum av metoder används anser konfirmanderna själva att de lär sig mer om Gud och är också mer nöjda med sin tid som konfirmander, skriver Klintborg och Fransson.
Konflikter i arbetslaget påverkar valet av metoder
Det finns ett samband mellan konfliktnivå i arbetslaget och metodanvändning. Undersökningsresultaten visade att konflikter var dubbelt vanligare i arbetslag där man använt ett smalare spektrum av metoder. I 20% av församlingarna med smalspektrumanvändare hade det ofta funnits konflikter, medan det i församlingar med bredspektrumanvändare funnits konflikter endast i 10% av församlingarna. Utgående från de aktuella undersökningarna är det inte möjligt att dra långtgående slutsatser om orsakerna till det här, men eftersom metoderna påverkar hur nöjda konfirmanderna är påverkar konflikterna åtminstone indirekt också konfirmanderna. När tidspress och konflikter genomsyrar arbetslagen kan frågor om vem man är som församling, vilka man möter, vad man vill ska utgöra innehållet och varför samt hur man kan arbeta för att på olika sätt bidra till att konfirmandernas lärande bli lidande, skriver Klintborg och Fransson. Klintborg och Fransson konstaterar att konflikterna kan gälla både teologiska och pedagogiska frågor och vem man är som församling och ledare.
