Åskådningar och andlighet är temat för Ungdomsbarometern

TEXT: Helena Salenius

Ungdomsbarometern undersöker årligen 15–29-åriga ungdomars värderingar och attityder. En del frågor är återkommande, vilket ger möjligheter att följa med förändringar över tid. Andra frågor tar fasta på aktuella frågor. Ungdomsbarometern är ett viktigt verktyg för Statens ungdomsråd, som tillsätts av statsrådet och är ett expertorgan inom ungdomsarbete och ungdomspolitik.

Ungdomsbarometern 2023, som publicerades 20.5 2024, har temat åskådningar och andlighet och är därför speciellt intressant med tanke på ungdomsarbetet i Finlands evangelisk lutherska kyrka. Ungdomsbarometern 2023 finns endast på finska, men infografiken finns också på svenska. Av infografiken framgår de viktigaste resultaten både i textform och som statistik. Dokumentet innehåller ”Observationerna i ett nötskal” och ”Statens ungdomsråds policy-rekommendationer”, vardera formulerade i tre korta och åskådliga punkter. Rekommenderar det här dokumentet för alla som arbetar med ungdomar! Det är det absolut snabbaste och enklaste sättet att få en helhetsbild av resultaten av Ungdomsbarometern!

“Rekommenderar det här dokumentet för alla som arbetar med ungdomar! Det är det absolut snabbaste och enklaste sättet att få en helhetsbild av resultaten av Ungdomsbarometern!”

Som det framkommit av media så innehåller Ungdomsbarometern 2023 resultat om väldigt många olika frågor. Man kan till exempel i den hitta mera information om den ökande skillnaden i flickors och pojkars attityder, om icke-binära ungdomars religiositet – och om hur ungdomar förhåller sig till att sjunga Den blomstertid nu kommer på skolavslutningar.

Eftersom både undersökningen och rapporten är omfattande fokuserar den här artikeln endast på ungdomarnas behov av stöd för att bilda sig en livsåskådning. Orsaken till den här prioriteringen är att man i församlingens ungdomsarbete genom samtal och diskussion verkligen kan göra skillnad och stöda de unga i deras funderingar.

Förändrade utgångspunkter för samtal med ungdomar

För det första säger endast 22% av de unga år 2023 att de är religiösa. Då Ungdomsbarometern år 2006 hade temat religion var motsvarande procentenhet 42. De icke-religiösas antal är alltså nu större än summan av alla dem som säger sig vara religiösa på ett eller annat sätt. Utvecklingen har under 2000-talet gått mot ett håll där ”religiositet” alltmer sällan ingår i beskrivningar av en själv. Religiositet är därmed en icke-typisk del av ungas identitet. Undersökningar visar också att den allmänna sekulariseringen ökat, att de religiösa elementen i de offentliga rummen minskat och att kulturkristendomen inte lockar unga. I samtalen med de unga är därför utgångspunkten allt oftare att den unga inte har en religiös referensram.

För det andra är det viktigt att notera att det sätt på vilket man är andlig eller religiös blivit alltmer individuellt, och att man kan anse sig vara andlig, men inte religiös. Det här ser man också i den ovannämnda infografiken, som visar vad ungdomarna anser om påståenden som ”En individs liv upphör med döden”, ”Himlakropparnas positioner påverkar händelserna på jorden”, ”Tolkning av drömmar kan ge information om verkligheten”. Eftersom det finns en allt större grupp som anser sig spirituella, men inte religiösa, har man börjat använda det engelska ordet ”spiritual” för att beskriva individualitet, sökande, öppenhet och holism. Man har också lanserat begreppet ”spirituality without religion” för att beskriva religiositet som en individuell upplevelse som inte är bunden till någon religion, några religiösa skrifter eller ritualer. (Begreppen religiositet, andlighet och spiritualitet definieras och används på flera sätt i olika sammanhang och på olika språk. I finskan finns exempelvis både ”henkinen” och ”hengellinen”, som inte alltid har självklara motsvarigheter i svenskan).

För det tredje är det bra att observera att det finns två samtidiga processer; betydelsen av det sociala ökar samtidigt som individualismen ökar. De här två processerna leder till en situation där individernas livsåskådningar blir allt mera individuella samtidigt som man är allt villigare att ge andra människor möjligheter att uttrycka sina övertygelser. Ett exempel på det här är att 86% av de unga anser att alla har rätt att tala om sin åskådning i skolan. Ungdomsbarometern visar också att 85% är ”helt av samma åsikt” eller av ”samma åsikt” om att studerande vid läroanstalter ska kunna använda små religiösa symboler, såsom kors i halsband och 76% om att studerande ska kunna använda synliga religiösa symboler, såsom täckande huvuddukar. Ungdomarna lever alltså i samexistens i en alltmer mångkulturell omgivning.

Stöd för att bilda sig en livsåskådning

Enligt Ungdomsbarometern 2023 saknar 63% av de unga stöd för att bilda sin egen livsåskådning. Livsåskådning innebär individens personliga uppfattningar om vilka värden som är viktiga och om hur individen borde leva sitt liv.

Det är viktigt att de ungas rättigheter att tala (eller inte tala) om sin egen livsåskådning stöds både i skolan och under fritiden. I och med att den religiösa socialisationen minskar i familjerna och samhället blir alltmer sekulariserat och individualistiskt ökar behovet av stöd för att bilda en egen livsåskådning. I församlingarna kan man bidra till det här genom att samtala med de unga och erbjuda dem kristna svar på de centrala livsfrågorna.

Statens ungdomsråd ger utgående från resultaten i Ungdomsbarometern rekommendationer om hur man kan stöda de unga i att bilda en livsåskådning. De konstaterar att ”de som arbetar med unga behöver utbildning i hur man bemöter olika livsåskådningar och hur man diskuterar dessa med unga” (infografiken). De säger vidare att ”kompetensen och arbetstagarnas beredskap att möta olika livsåskådningar ska stödjas och stärkas inom fostran och ungdomssektorn.” Dessutom uppmanas arbetstagarna att erbjuda trygga rum för att diskutera religion och livsåskådningar med unga och till intensivare dialog och lokalt samarbete med olika aktörer i samhället. I dokumentet nämns kommuner, församlingar och organisationer, så ni som arbetar med unga i församlingen kan frimodigt vara i kontakt med andra aktörer och försöka få i gång ett samarbete. Ni som är vana att tala om livsfrågor med ungdomar har mycket att ge i ett sådant samarbete!