I konfirmandundervisningen får den unga förundra sig över sig själv, livet och Gud.
TEXT: Helena Salenius
Det händer oerhört mycket under tonårstiden. På en relativt kort tid måste den unga lära sig att acceptera fysiska, psykiska och sociala förändringar och att hantera allt det förändringarna medför. Den största utmaningen och den viktigaste utvecklingsuppgiften under ungdomen är att hitta sin personliga och sociala identitet. Funderingar på vem man är och vem man vill vara hör därför till tonårstiden, liksom frågor om att duga och räcka till.
Unga i konfirmandåldern behöver vuxna, även om de ibland signalerar motsatsen. Både föräldrar, faddrar och församlingens anställda är ett viktigt stöd för den unga som söker sin identitet och sina nya roller. I konfirmandundervisningen får de unga också möjlighet att förundra sig över sig själv, livet och Gud och att fundera på de stora livsfrågorna tillsammans med trygga vuxna. Konfirmandplanen 2017 har titeln Under för att man vill betona att den unga, tron och livet är ett under, vilket de unga både behöver får höra och uppleva. Under är också namnet på ålderskategorin för konfirmandåldern i verksamhetsmodellen Stigen.
Samarbete och gemenskap på Stigen
Konfirmanderna är hela församlingens gemensamma sak. Då de unga under konfirmandtiden funderar på om de ska låta konfirmera sig och bli självständiga medlemmar i kyrkan har det stor betydelse hur de blir bemötta och sedda och hur relevant de upplever att kyrkans budskap är för dem själva och för dem de möter.
”Jag vill med hjälp av Guds nåd visa den här tron i mitt liv”.
Församlingens gemenskap omfattar också konfirmandernas föräldrar. Föräldrarna och familjen beaktas under hela konfirmandtiden på olika sätt. Förutom träffar för föräldrar, och varför inte faddrar, kan man också bjuda in dem till gudstjänster och annan verksamhet. Förutom idéer om hur man kan inkludera föräldrar finns det i Stigen också Mål att sträva efter och Byggstenar ur den kristna tron m.m., se Under 15 år - EVL Plus.
Kontakt före, under och efter den aktiva konfirmandperioden
I en kartläggning som gjordes i Esbo kyrkliga samfällighet visade det sig att beslutet om att delta i konfirmandundervisning vanligen fattas redan ett år innan det är aktuellt att anmäla sig. Redan i årskurs 7 funderar tonåringarna på om de ska delta eller inte. En idé som fördes fram då kartläggningen presenterades var därför att församlingarna kunde informera om vad konfirmandundervisning är redan i årskurs 7 och sedan för eleverna i årskurs 8 berätta mera om de praktiska sakerna. En annan aspekt är det som kastades fram i en diskussion om Ungdomsbarometern 2023, nämligen att konfirmandundervisningen kanske kommer ”för sent” för flickornas del. Också det kan motivera till tidigare kontakt med ungdomarna, speciellt om församlingarna inte har verksamhet för de yngsta tonåringarna.
I Haxböle i Vanda och Alberga i Esbo har man gjort ett försök med att ha kontakt med konfirmanderna efter konfirmationen. I manualen Kontakt efter konfirmationen, som finns i Stigen- materialet på Evl.plus beskrivs hur man under året efter konfirmationen systematiskt höll och håller kontakt med konfirmanderna. Kontakt efter konfirmationen innehåller också många tänkvärda funderingar om hur och varför det är viktigt att upprätthålla kontakten till de unga. Dessutom finns det många konkreta och användbara tips på hur man kan göra det här i praktiken. Det lönar sig att bekanta sig med dokumentet, som är avsett för församlingens anställda, redan innan man börjar konfirmandundervisningen. Många av tipsen bygger nämligen på att man redan under den aktiva konfirmandperioden tagit bilder och på annat sätt förberett det kommande årets kontakter.