Utmaningar och möjligheter i kyrkans fostran

Foto: Hannu Jukola/evl

TEXT: Sixten Ekstrand

För två veckor sedan behandlade jag generella utvecklingstrender i kyrka och samhälle utgående från kyrkan senaste fyraårsberättelse Kirkko epävarmuuksien ajoissa (Kyrka i ovissa tider).

I den här artikeln står kyrkans fostran i fokus. Vad har hänt under de senaste fyra åren och hur ser framtiden ut? Bilden som tecknas i kyrkans fyraårsberättelse vittnar om både utmaningar och möjligheter.

Svajig grund

Forskningen visar att en människas livsåskådning och trosföreställningar ofta grundläggs tidigt i barndomen. Det här gäller även kristen fostran. Traditioner som aftonbön, bordsbön och deltagande i söndagsskola och ungdomsverksamhet är av avgörande betydelse för hur man som vuxen förhåller sig till kristen tro.

De undersökningar som ligger till grund för fyraårsberättelsen visar att det finns betydande utmaningar på den här punkten. Samtidigt som hemmens kristna fostran blir allt viktigare i dagens mångkulturella samhälle så förmedlar allt färre föräldrar den kristna tron till sina barn. Bekymmersamt är också att förmedlingen av livsåskådning är starkare i icke-kristna hem än i kristna.

Det verkar som om många kristna föräldrar antingen tvekar, känner sig obekväma eller maktlösa inför uppgiften att föra kristna traditioner och tron vidare till sina barn. Den här trenden kunde iakttas redan i tidigare forskning så den är inte ny. Hoppingivande är dock att den verkar vara i avtagande vilket eventuellt tyder på att föräldrar börjat inse vikten av att samtala om och föra tron vidare.

Aftonbön och deltagande i församlingens verksamhet

Går man in på konkret trosutövning så ger den senaste fyraårsberättelsen en intressant bild av den finländska verkligheten. Tre av fem finländare har enligt undersökningen som barn lärt sig att be aftonbön, gått i söndagsskola och deltagit i församlingens verksamhet.

Utvecklingen är dock negativ över tid. År 2011 uppgav 74 % att de hade fått lära sig be aftonbön i barndomshemmet, medan samma siffra 2024 var endast 59 %. Andelen som i hemmet fått lära sig be aftonbön är även relaterad till åldern. Av de som var över 70 år uppgav 76 % att de fick lära sig be aftonbön i hemmet. I åldersspannet 18-29 år hade endast 42 % av de svarande lärt sig be aftonbön hemma.

Också i det här avseendet är utvecklingen tydlig och kan kopplas till en avtagande kristen traditionsförmedling i hemmen. Den här aspekten är viktig att beakta i församlingsarbetet och i mötet med barn och unga. Det går inte att förutsätta varken kunskap om eller erfarenhet av kristen tro hos de unga. Samtidigt är detta en positiv utmaning att på ett pedagogiskt bra sätt berätta om, undervisa i och praktisera kristen tro.

Kyrka och skola

Samarbetet mellan församlingen och skolan har varit på tapeten under senare tid. Diskussionen har även varit problemfokuserad och kopplats till en del fall som fått stor uppmärksamhet i media.

“En allmän trend som församlingarna ger uttryck för i undersökningen är att tyngdpunkten förskjutits från direkt kristen fostran till att handla om elevers välmående och fostran i en vidare bemärkelse.”

Den generella bilden är dock att samarbetet fungerar bra i de allra flesta fall. En allmän trend som församlingarna ger uttryck för i undersökningen är att tyngdpunkten förskjutits från direkt kristen fostran till att handla om elevers välmående och fostran i en vidare bemärkelse. Det här är också helt förståeligt med beaktande av Utbildningsstyrelsens anvisningar om utövning av religion i skolan.

Församlingarnas kontakter till småbarnpedagogiken och skolan är trots detta intensiva. Inom småbarnspedagogiken och förskolan ordnade 92 % av församlingarna samlingar i anslutning till kyrkoårets stora högtider. 73 % av församlingarna ordnade andakter och gudstjänster. Vid de sistnämnda erbjöd skolorna alternativt program för de som inte ville delta i de av församlingen ordnade aktiviteterna.

Seden att besöka kyrkan inför jul verkar fortsättningsvis leva stark. Hela 97 % av församlingarna angav att de ordnade skolgudstjänster t.ex. inför jul. De här siffrorna visar att det fortfarande finns en stark tradition att bygga på i samarbetet med skolorna. För församlingarna gäller det att sköta de här kontakterna professionellt och för skolorna att erbjuda alternativt program för de elever som inte önskar delta.

Se möjligheterna

De senaste decennierna har varit omvälvande för församlingarna och arbetet med kristen fostran. Fyraårsberättelsen ger emellertid en god analys av situationen, samtidigt som den pekar på möjligheter och öppningar. För församlingarna handlar det om att stöda hemmen och de unga föräldrarna och skapa trygga andliga miljöer för de unga. Många unga vill inte bara ”chilla”. De vill också veta mera om kristen tro. Samarbetet med skolan bör bygga på goda relationer och lyhördhet. Kyrkan har alltfort alla möjligheter att förbli en trygg och trovärdig samarbetspartner.